Jag hade precis flyttat till Lund för att studera. 300 km hemifrån och med bara en vän där nere i söder. Det kändes som om jag började ett nytt liv. Jag träffade nytt folk, jag gick ut på klubbar, jag var social, aldrig skulle jag vara blyg, aldrig rädd för vad någon tyckte om mig, nej nu skulle jag kunna leva ut till fullo.

Så var jag på en klubb med min kompis och hennes kompisar. Det var första gången jag var i Malmö, första gången i ett helt nytt sällskap. Nästan direkt uppmärksammade jag en kille inne på stället. Han var snygg. Han var faktiskt lite mer än snygg. Han fick det att pirra i mig bara av att se honom.

Min vän övertalade mig att gå fram och prata med honom. Mer än det! Hon gick fram och presenterade mig. Jag som aldrig vågat ta första steget innan, men nu vågade jag, nu gjorde jag det. Ingenting hände den kvällen, mer än att jag sa att jag tyckte att han var fin. Det visade sig såklart att han bodde i Lund, bodde på samma nation som jag, bodde bara en trappa bort...

Vi behöll kontakten ett tag, träffades och tittade på film. Eller, han tittade på film och jag tittade på honom. Han berättade att han hade blivit bränd, nyligen, att han hade dejtat en tjej men det hade inte riktigt fungerat, att han inte riktigt var över det än.

Det gick väl någon månad, sen var vi på en fest tillsammans igen. Vi blev fulla och gick hem tillsammans. Gick hem till honom. Gick hem och gjorde det där som jag hade väntat på.

Det var det värsta sexet jag någonsin hade varit med om. Han tog knappt i mig, stönade några gånger, kom och rullade av mig. Jag vågade inte säga någonting då, men jag gick därifrån med en djup besvikelse i bröstet.

Men kanske det var alkoholen... Vi var ju riktigt tankade båda två, och vem är bra i sängen då? Jag gav honom en chans till. En tid senare hamnade vi i säng igen.

Han kom i min mun utan att varna eller fråga om lov.

Inuti blev jag arg, förnedrad. Men jag vågade inte säga något. Jag träffade honom inte mer efter det. Började undvika honom. Han var nog inte så snygg i alla fall.

En tid senare fick jag en ny kompis i huset. En tjej med liknande stil som jag. Vi blev riktigt bra kompisar och började gå ut tillsammans, gå till fester och klubbar. En gång såg jag honom ute, pekade på honom och berättade för henne att han, han där, gav mig det sämsta sexet jag någonsin upplevt.

”Du med?” frågar hon.

Jodå. Det var ju såklart hon. Tjejen som hade bränt honom. Tjejen som han hade dejtat och som helt plötsligt bara hade dumpat honom. Sådär helt plötsligt efter att de haft sex för första gången.

Vi skrattade åt det några gånger men jag har ofta undrat hur det gick för honom? Om han till slut träffat någon som sagt ifrån, som visat hur det ska gå till och inte bara lommat därifrån och skrattat bakom hans rygg?

Nu, sju år senare är jag gift, har barn och bor i Malmö. Och han bor nästan granne med mig. Vi hälsar inte på varandra, jag vet inte ens om han känner igen mig, men jag ser honom då och då på bussen med en tjej som han verkar vara tillsammans med. Så kanske någon gjorde det till slut ändå...

/Anonym